Dessa sidor vänder sig framförallt till dig som arbetar i en forskningsmiljö där radioaktiva ämnen eller annan form av joniserande strålning används.
Inom många forskningsområden är joniserande strålning ett viktigt hjälpmedel. Främst inom medicinsk, biologisk och materialvetenskaplig forskning liksom inom kärn- och partikelfysik används joniserande strålning till att undersöka och påverka objekt. Med hjälp av radioaktiva ämnen kan man studera flöden i biologiska system både i djur, människor och i naturen.
I så kallade fältförsök sprids radioaktiva ämnen i naturen och då krävs speciell uppmärksamhet eftersom allmänheten kan beröras. Starka strålkällor i form av radioaktiva ämnen eller i form av acceleratorer kan användas av exempelvis bestrålning av celler eller sjukvårdsmaterial. Acceleratorer används för forskning inom kärn- och partikelfysik men kan också användas för att producera radioaktiva ämnen som sedan används i andra sammanhang.
Forskning utgör ingen statisk verksamhet utan genomgår ständigt förändringar varför strålskyddssituationen snabbt kan förändras. Detta gör att det ställs höga krav på strålskyddskompetens för alla som arbetar inom sådan verksamhet.
Arbete i laboratorium med låga aktivitetsnivåer
Analysarbete med låga aktivitetsnivåer som utförs enligt gällande regler kan ge dig ett dostillskott som uppgår till någon procent av den naturliga strålningen. Inte ens om du är gravid eller ammar behöver du vidta några ytterligare åtgärder.
Så här arbetar du på ett säkert sätt
Genom att arbeta på ett sådant sätt att du undviker att få i dig radioaktiva ämnen minskar du din stråldos.
- Använd alltid skyddshandskar och skyddsglasögon när du hanterar radioaktiva ämnen! Ta sedan av dem innan du tar i något annat!
- Tvätta händerna så snart du övergår till annat arbete eller lämnar laboratoriet!
- Täck arbetsbänken med absorberande papper med plastad undersida!
- Undvik stänk och spill!
- Ät, drick eller rök aldrig på laboratoriet!
- Gör regelbundet kontaminationsmätningar på arbetsytor och annat som kan ha
kommit i kontakt med radioaktiva ämnen.
- Om du är osäker, vänd dig till din arbetsledare.
Strålsäkerhetsmyndighetens roll
Myndigheten utfärdar föreskrifter för hur arbete med radioaktiva ämnen ska bedrivas. Myndigheten sätter gränser för stråldoser och kontrollerar att de efterföljs genom inspektioner och granskningar.
Strålsäkerhetsmyndighetens krav
Alla verksamheter med joniserande strålning kräver tillstånd och ska bedrivas på ett sätt som är förenligt med en säker strålmiljö för arbetstagare och allmänhet. Det är tillståndshavarens skyldighet att se till att all berörd personal får information om riskerna med arbetet och att gällande föreskrifter och villkor följs. Myndigheten ställer bland annat följande krav för arbete med öppna radioaktiva strålkällor:
- Radioaktiva ämnen ska förvaras säkert och oåtkomliga för obehöriga. Det innebär att de ska förvaras i låst och brandsäkert utrymme. Förvaringsplatsen ska också vara markerad med varselsymbolen för joniserande strålning.
- Det ska finnas en dokumenterad strålskyddsorganisation och i vissa fall en godkänd strålskyddsexpert.
- Personal ska ha anpassad utbildning om strålskydd innan arbetet påbörjas.
- Det ska finnas en kvalitetshandbok.
- Det radioaktiva avfallet ska hanteras korrekt. Avfall i vätskeform kan i många fall spolas ut i en vask. Använd en vask per laboratorium för detta ändamål. Vid vasken ska det finnas en väl synlig skylt som anger att flytande radioaktivt avfall får spolas ut i vasken. Fast avfall, till exempel pipettspetsar och underläggspapper, ska packas och hanteras på samma sätt som annat riskavfall. Förpackningarna ska märkas med varselsymbolen för joniserande strålning och med uppgifter om radionuklid och aktivitetsinnehåll.
De regler som gäller för arbete med joniserande strålning hittar du i myndighetens författningssamling nedan.