I kärnkraftsreaktorn används neutroner för att klyva atomkärnorna i uranet, vilket kallas fission. Vid klyvningen stöts delarna isär med en våldsam kraft. När delarna bromsas upp bildas värme. Normalt klyvs urankärnan i två större delar samt några neutroner. Dessa neutroner kan i sin tur klyva andra urankärnor, som frigör ännu fler neutroner. En kedjereaktion har startat. Då en kedjereaktion fortlöper i jämn takt, till exempel vid konstant energiproduktion, kommer en neutron från varje klyvningsprocess att ge upphov till exakt en ny klyvningsprocess.
Joniserande strålning
En atom består av en positivt laddad atomkärna som omges av negativt laddade elektroner. Atomkärnan består av positiva protoner och neutrala neutroner (i väte består kärnan av en enda proton).
När atomkärnan klyvs bildas nya kärnor som är radioaktiva, det vill säga de har förmåga att sända ut strålning. Olika ämnen sänder ut olika typer av strålning. De vanligaste är alfa-, beta- och gammastrålning. Strålningen kallas för joniserade eftersom den innehåller så mycket energi att den kan slå ut elektroner från atomer så att dessa blir positivt laddade joner.
Det som utsätts för joniserande strålning kan få bestående förändringar eller skador. För en människa innebär det att om den blir utsatt för höga doser av joniserande strålning kan kroppens celler skadas eller dö. Hur stor skada som uppstår beror på hur mycket och vilken typ av strålning man utsätts för.
Radioaktivitet mäts i becquerel
Radioaktivitet kallas själva fenomenet då en atom sönderfaller.
En viktig egenskap hos ett radioaktivt ämne är hur många atomkärnor som faller sönder under en sekund. Detta kallas aktivitet och anges i becquerel. 1 becquerel = 1 sönderfall per sekund.