Start / Allmänhet / Kärnkraft / Kärnkraft och olyckor

Kärnkraft och olyckor

Tjernobyl

Reaktorolyckan i Tjernobyl inträffade den 26 april 1986. Kraftverkspersonalen skulle genomföra ett experiment i reaktor nummer fyra. På grund av reaktorns konstruktion, att en del av säkerhetssystemet var frånkopplat och personalens felgrepp steg reaktoreffekten mycket snabbt till ungefär 100 gånger normal fulleffekt. Bränslet smälte i hettan och två ångexplosioner förstörde överdelen av reaktorn och taket på reaktorbyggnaden.

Den brand som bröt ut förde stora mängder radioaktiva ämnen rakt upp i luften till drygt en kilometers höjd och de drev i väg med vindarna mot nordväst, bland annat till Sverige. Det radioaktiva molnet passerade över Sverige den 27 april och upptäcktes av mätutrustning vid Forsmarks kärnkraftverk den 28 april. 

Följder av olyckan i Sverige idag

Av det radioaktiva nedfallet återstår idag bara radioaktivt cesium, Cs-137, som är av någon betydelse från strålskyddssynpunkt. Det största nedfallet drabbade delar av Västerbotten, Västernorrland, Gävleborg, Uppland och Västmanland. De flesta svenskar får mycket låga stråldoser till följd av nedfallet, i snitt någon hundradels millisievert per år. Ett litet antal personer som bor i områden med högst nedfall och som äter mycket vilt, insjöfisk och svamp kan idag få stråldoser som uppgår till några tiondels millisievert per år. Hälsoeffekterna är mycket små eller obetydliga och man kan inte förvänta sig någon mätbar ökning i cancerfrekvens i Sverige som kan förklaras av Tjernobyl-nedfallet.

Harrisburg

I mars 1979 inträffade en reaktorolycka i kärnkraftverket Three Mile Island 15 kilometer från Harrisburg i Pennsylvania. En ventil hade stannat i öppet läge så att ånga strömmade ut ur reaktorn. Personalen felbedömde situationen och stängde av nödkylningen. Reaktorn överhettades och kärnbränsle skadades, vilket ledde till en partiell härdsmälta. Stora mängder radioaktivt material kom ut i reaktorinneslutningen. Inuti i anläggningen var strålningen hög men utsläppet till omgivningen blev trots det litet.

Efter olyckan i Harrisburg skedde flera förbättringar av säkerheten på de svenska kärnkraftverken. Bland annat byggdes haverifilter som gör att radioaktiviteten filtreras bort innan ett utsläpp.


Strålskyddsnytt nr 1 2006 - Tema: Tjernobyl 20 år [3154 kb]

Det här tema-numret av tidningen Strålskyddsnytt ägnas åt Tjernobyl-olyckan. Tidningen tar upp vad som hände i Sverige för 20 år sedan, vilka kvardröjande effekter som finns idag samt erfarenheter i andra länder.

Utgivningsdatum: 2006-03-01
Utgivare: SSI

2001:07 Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. En sammanfattning femton år efter olyckan [276 kb]
Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 var en katastrof. För Ukraina, Vitryssland och Ryssland innebar den att ett antal människor som deltog i räddningsarbetet fick sätta livet till, att ett stort antal barn drabbats av sköldkörtelcancer, att hundratusentals människor fått flytta för gott, att stora landarealer inte är odlingsbara under lång tid framöver, att skogar inte kan utnyttjas och att många människor oroar sig för sin hälsa. På samma gång visar den senaste stora internationella utvärderingen av olyckans konsekvenser att den extra stråldosen till följd av olyckan för flertalet människor i inte innebär något allvarligt hälsoproblem. I Sverige kom det största nedfallet av radioaktiva ämnen i delar av Västerbotten, Västernorrland, Gävleborg, Uppland och Västmanland. De allra flesta får mycket låga stråldoser till följd av nedfallet. Ett begränsat antal personer som bor i områden med högst nedfall och som äter mycket vilt, insjöfisk och svamp kan femton år efter olyckan få stråldoser som uppgår till några tiondels millisievert per år. Hälsoeffekterna är mycket små eller obetydliga och man kan inte förvänta sig någon mätbar ökning i cancerfrekvens som kan förklaras av strålning från Tjernobyl. Det är framförallt i produkter som kommer från skogen som det fortfarande kan finnas relativt mycket radioaktivt cesium. Koncentrationerna av Cs-137 i vilt och svamp kan på vissa ställen och tidvis ligga över gränsvärdet för försäljning av dessa produkter. Trädbränslen för energiproduktion i större anläggningar eller privat kan ge upphov till höga koncentrationer av Cs-137 i askan, vilket medfört att SSI gett rekommendationer om hur askan ska tas om hand för att minska onödiga stråldoser. Rapporten sammanfattar olyckans konsekvenser i Sverige och i Ryssland, Vitryssland och Ukraina.
Utgivningsdatum: 2001-04-01
Utgivare: SSI

Senast uppdaterad/granskad: 2010-07-05
Skriv ut