Slutförvarsmetoden som Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) har utvecklat innebär att det svenska kärnavfallet är placerat på cirka 500 meters djup i svensk berggrund. Slutförvaret ska utformas på ett sådant sätt att det inte behöver övervakas och skötas. Orsaken är att det inte finns något sätt att garantera att övervakning och underhåll fungerar under så lång tid som tusentals år.
SKB:s förslag till slutförvarsmetod
SKB planerar att bygga slutförvaret så att strålsäkerheten garanteras av flera så kallade barriärer. Det använda kärnbränslet ska, enligt SKB:s metod, placeras i kapslar med ett yttre hölje av koppar och en insats av gjutjärn. Detta ska göras i en planerad inkapslingsanläggning, som SKB vill bygga i anslutning till Clab, Centralt mellanlager för använt kärnbränsle, i Oskarshamn.
Kapslarna är tänkta att placeras på cirka 500 meters djup i det svenska urberget. De ska ligga i en speciell lera som sväller när den kommer i kontakt med vätska, som exempelvis grundvatten. Hela utrymmet ska till slut fyllas med lera.
Vill du veta mer om metoden som Svensk kärnbränslehantering AB (SKB) har utvecklat kan du läsa på deras webbplats.
SKB:s metod ifrågasätts av en del forskare. Strålsäkerhetsmyndigheten följer utvecklingen inom forskarvärlden som en del av förberedelserna inför granskningen av SKB:s slutförvarsansökan.
När kan slutförvaret tas i bruk?
Innan slutförvaret kan börja användas måste Strålsäkerhetsmyndighetens experter granska och godkänna SKB:s säkerhetsrapporter. Om myndigheten finner brister i rapporterna blir SKB tvungna att lämna in kompletteringar.
Var finns det använda kärnbränslet i dag?
I dag lagras det använda kärnbränslet i Clab, Centralt mellanlager för använt kärnbränsle, i Oskarshamn. Där lagras bränslet i 30–40 år. Då först har radioaktiviteten avtagit så mycket att bränslet kan flyttas till det planerade slutförvaret. Använt kärnbränsle har placerats i Clab sedan mitten av 1980-talet.
Andra slutförvarsmetoder
I de flesta länder som använder kärnkraft pågår diskussioner om hur det använda kärnbränslet ska förvaras. För svensk del är det slutförvar i berg som är aktuellt.
Strålsäkerhetsmyndigheten granskar metoden
SKB utvecklar metoden för slutförvaring av använt kärnbränsle. Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer den valda metoden ur ett strålsäkerhetsperspektiv.
Innan vi på Strålsäkerhetsmyndigheten har prövat SKB:s ansökan kan vi inte uttala oss om nackdelar eller fördelar med metoden. Om Strålsäkerhetsmyndighetens experter finner att metoden inte fyller säkerhetskraven kommer vi att rekommendera regeringen att inte godkänna ansökan.